Del 2:
När ska vi fira?

Historiskt minnesfirande är inte alltid oskyldigt. Beslutet om tidpunkt bestämmer ofta inehållet i firandet. När det gäller franska revolutionen är det inte samma sak att fira 4 maj 1789, då generalständerna samlas och tredje ståndet bildas, som den 14 juli då de upproriska medborgarna trädde in för att storma Bastiljen. Just denna fråga skapade bekymmer för den svenska regeringen inför världsutställningen i Paris 1889, onekligen en känslig fråga för en monarki när en republik firar jubileum. Det svenska kompromissförslaget gick ut på just den 4 maj men när den 14 juli lades till grund fråntogs de svenska utställarna all officiell status. När den franska republiken exakt 100 år senare firades var för övrigt inte europeiska monarkier som den svenska inbjudna. Revolutionsfirandet orsakar emellertid också interna franska spänningar. Ska man fira författningen 1791 (som fortfarande var monarkistisk)? Kungens avsättning 21 sep 1792 eller hans avrättning i januari 1793 som inledde "skräckväldet"? Revolutionens motståndare vill helst högtidlighålla revolutionsregeringens massakrer i Vandée i mars 1793 då tusentals bönder dödades. Så laddat är inte 1905, men att det ändå finns olika alternativ visas av en kortfattad kronologi över upplösningen:
23/5   Stortingets beslut om norskt konsulatväsen. Oscar II vägrar sanktionera förslaget. Vägrar att godkänna regeringens avgång. Förklarar att han inte nu kan bilda en annan regering.
7/6    Norsk regeringsdeklaration. Eftersom Oscar II inte kan bilda en ny regering (ordet "nu" förbigås av taktiska skäl) ansåg Stortinget att kungamakten var satt ur spel, att Oscar II inte längre var norsk kung och att föreningen med Sverige hade upplösts. Detta var en noga förberedd och exemplariskt utförd överrumplingstaktik. Den svensk förbittringen var kraftig, även inom grupper som ansåg att unionen borde avvecklas. Det norska agerandet sågs som en revolutionär åtgärd.
19/6   Norska stortinget erbjöd förhandlingar, i praktiken var det en reträtt.
21/6   En extra tillkallad (urtima) svensk riksdag förklarade att unionen inte var upplöst. En uppgörelse krävdes för att ordna skilsmässan.
13/8   En norsk folkomröstning genomfördes (efter krav från Sverige) och gav ett solklart besked. 368 208 röstade för unionsupplösning, endast 184 däremot.
31/8   Förhandlingar inleds i Karlstad. Viktigaste frågor är de norska gränsfästningarna och samernas renbetesmarker.
7/9    Förhandlingarna ajourneras. Krigsförberedelser på båda sidor.
23/9   Karlstadskonventionen tillkommer.
4/10   Godkänns i Norge. En radikal minoritet är emot.
13/10  Godkänns i Sverige. En konservativ minoritet är emot.
26/10  Oscar II avsäger sig den norska kronan..