Del 8:
Effekter av unionen - unionsfr�gan - unionsuppl�sningen

Man b�r skilja mellan sj�lva unionens resultat och unionsuppl�sningens effekter. Ett tredje avskiljbart perspektiv r�r betydelsen av unionen som politisk stridsfr�ga.

Unionens resultat:
-  S�kerhetspolitiskt var den p�tagligt lyckad. Unionstiden var en l�ng, fruktb�rande fredsperiod.
-  Ekonomiskt �r sv�rt att utskilja just unionens betydelse f�r framstegen. Lika mycket berodde utvecklingen p� nationalstatens (infrastrukturen ordnades p� nationell niv�) och liberalismens f�rtj�nster. Unionen hade varit mer betydelsefull b�de f�re 1814 och efter 1905 (Francis Sejersted) �nd� medf�rde unionen vissa resultat. Mellanrikslagen var mer l�nande f�r Norge, men genom att handelsf�rbindelserna stimulerades gynmnades �ven Sverige.

Unionsuppl�sningens effekter:
-  F�r Norges del l�sgjordes den extraordin�ra politiska alliansen radikalism och borgerlighet. Venstres n�ringslivsintressen kunde samverka med H�yre och grunden lades f�r venstres politiska dominans syftande till att motverka den socialistiska frammarschen.
-  F�r Sveriges del uppfattades unionsuppl�sningen av h�gern som ett tecken p� nationell svaghet. "Ungh�gerns" ledande namn Rudolf Kjell�n ans�g att landet led brist p� mannamod, men �verfl�d p� feminitet. Receptet blev nationell samling. Liksom m�let 1809 hade varit att "Inom Sveriges gr�nser er�vra Finland �ter" (Tegn�r) g�llde nu att f�rlusten skulle kompenseras av en inre �teruppbyggnad. Ekonomiska, sociala och politiska reformer kom �ven att hamna p� h�gerns bord. �ven om kungamakten inte �nskade det st�rktes ocks� parlamentarismen genom att den samlingsregering som bildades f�r Karlstadsf�rhandlingarna vilade p� en klar majoritet i riksdagen.

Unionsfr�gans betydelse:
Den nationella mobiliseringen p� �mse h�ll ledde till tv� skilda typer av nationalism. Vi fick en norsk variant med tydlig v�nsterpr�gel, eftersom h�yre l�nge verkade f�r unionens bevarande. Venstre kunde driva nationella och demokratiska fr�gor samtidigt. Det var en folklig nationalism med kulturella drag b�de fr�n st�dernas intelligentsia och fr�n bondesamh�llet. Stad och land bands samman Partiernas framv�xt p�skyndades, liksom parlamentarismens och demokratins genombrott. Unionsfr�gan gjorde emellertid ocks� att de sociala fr�gornas l�sning sk�ts upp. N�ringslivets m�n ville undvika en farlig alians mellan radikalerna inom venstre och socialdemokratin. Med unionsuppl�sningen uppstod en naturlig skiljelinje mellan borgerlighet och socialistisk radikalism. D�rmed f�rsenades arbetarr�relsens integration. Arbeiderpartiet kom att inneh�lla starka radikala grupper som sedermera ledde partiet in i Komintern (om �n en kort sejour).